VÄLGÖRENHET
Just nu kan man via Canon stödja WWF i sitt arbete med djur och natur. Genom att man deltar i en gratis tävling skänker Canon pengar till WWF för varje ny tävlingsdeltagare. Jag passade på att registrera mig. Som NO-lärare kan man inte säga nej till ett sånt erbjudande!
FOTOHISTORIA
I senaste numret av den danska tidningen Politiken, bilagan MAGASINET (s. 8), berättas det om Margaret Bourke-White (1904-71). Som första kvinnliga fotojournalist fick nämligen Margaret tillstånd att år 1930 komma in i Sovjetunionen. Hon blev därmed den första kvinnliga krigskorrespondenten och arbetade så småningom även direkt i kampzonerna under andra världskriget, där hon bland annat var en av de första med att dokumentera tyskarnas koncentrationsläger. I ett antal museer, däribland på Museum of Modern Art i New York, går det än i dag att se hennes verk som inte bara anses ge ett historiskt högt värde, utan även ekonomiskt.
Du kan läsa mer om Margaret och andra kvinnor i historien på denna adress.
Källa: veckans söndagsnummer av Politiken.
På tidningar.info kan du bläddra mellan hela 48 av Sveriges mest intressantaste tidningar. Välj mellan tidningar som: Bon; Folket i Bild; Konsthantverk; Arena; Groove; Ordfront; populär Astronomi; Sex; Tromb; Hjärnstorm; Opera; Form; m.m. Utbudet täcker en rad olika genrer så som: fotografering; konst; litteratur; lärande; lyrik; musik; naturvetenskap; nyheter; politik; m.m.
Regeringen har gjort ett förslag om en lag som förbjuder diskriminering och mobbning av barn och elever (prop. 2005/06:38). Lagen ska gälla förskolor, fritids, grundskolan, gymnasiet och kommunens vuxenutbildning, Komvux. Den gäller både privata skolor och skolor som kommuner, staten eller landsting har hand om. Lagen ska skydda barn och elever och se till att alla blir lika behandlade på alla platser där skollagen gäller.
Ett lättläst faktablad (U06.005: Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever) finns nu att ladda ner från Utbildnings- och kulturdepartementets hemsida om regeringens proposition 2005/06:38. Den lättlästa versionen hittar du här http://www.regeringen.se/sb/d/6277/a/67915.Läs mer: Hela propositionen 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (http://www.regeringen.se/sb/d/5359/a/52047).Källa: Regeringen
..heter en utav de sju föreläsningarna i historia som Lärarutbildningen arrangerar. Tema för årets historiekväll är “Motståndets makt”.
Alla historieintresserade är välkomna till en kväll fullspäckad med intresseväckande och spännande föredrag den 29 mars.
Tid: 2006-03-29 18:00 — 2006-03-29 21:00
Plats: IMER, Restaurangen, Citadellsvägen 7
Målgrupp: Öppet för alla
Program:
18.00 Introduktion: professor Mats Greiff
18.05 – 18.25 Mats Greiff: “No Man Shall Control Me”. Utmaningar av traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt inom countrymusik.
18.25 – 18.45 Helena Tolvhed: Kvinnornas “olympiska spel” i Göteborg 1926
18.45 – 19.00 Johan Lundin berättar om historiska studier vid Malmö högskola
19.00 – 19.20 Thomas Småberg: Arga bönder och mördade slottsherrar. Sverige under senmedeltid, 1450-1520
19.30 – 20.00 Paus
20.00 – 20.20 Irene Andersson: Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget
20.20 – 20.40 Johan Lundin: Slaget på Limhamns torg. Nazistkravallerna 1933
20.40 – 21.00 Bodil Liljefors: Från jaguarprofeter till protestsångare. Om kolonialism och motstånd hos mayaindianer
De första stora urverk som togs i nyttobruk fanns först och främst i det kristna “Europas” katedraler (t.ex. domkyrkan i Lund) och liknande. Detta för att bland annat klostermunkar m.m. skulle hålla tiderna så korrekt som möljligt för dygnets alla sju (ev åtta) bönestudenter som bestämts av det dåvarande romesk-katolska regelverket. Så småningom togs även de väldiga urverken och ställdes ut på större torgplatser för allmänhetens beskådning så att även dessa kunde börja använda tiden på ett mera effektivt sätt (t.ex. torguret i Prag).
Efter hand som även köpmän, handelsfolk, sjöfarare, m.fl. krävde mindre och mer korrekta tidsur, skulle långt senare klockan att utvecklas till ett litet och medtagbart redskap. En del (bland annat filosofer) anser att det är klockan och inte ångmaskinen som satte fart på industrialismen genom att man på så sätt använde och utnyttjade dygnets alla timmar på ett mer effektivt sätt än tidigare. Härmed fick man en bättre kontroll över industriarbetarna.
Men så snart industrialismen spred sig, spreds och förbättrades även infrastrukturen så som t.ex. båt- och tågresandet, järnvägen som snart krävde synkroniserade tidtabeller för hela Sverige. För hittills i Sverige hade t.ex. Göteborg en helt annan fullt gällande tidszon än vad t.ex. Stockholm hade, vilket gjorde det mycket förvirrande både för resenärer och tågpersonal (det var inte bara järnvägen, men den var ett tydligt praktexempel på påtryckningar om en normaltid för hela landet). 1887 inför man i Sverige (not: Göteborg och Stockholm bråkar långt innan om vems tidszon som skall bli den gällande normaltiden) det som man brukar räkna som normaltid i Sverige enligt historieböckerna. Nu gällde samma tid i både Göteborg, Jönköping, Stockholm, etc. Men historieböckerna hade ändå till viss del fel om man får lov att vara riktig petig av sig beträffande årtalet 1887…
I slutet av 1800-talet då normaltiden skulle tas i bruk förekom en hel del protester från alla dess håll och kanter. Den som var mest kritiskt ställd till detta och samtidigt vägrade att acceptera normaltiden var patron Aschan som under denna “tid” bodde i Ohs bruk i Småland. Och till viss del kan man säga att patron Aschan fick sin vilja igenom… Tiden i Ohs bruk i Småland förblev, även efter normaltidens införande i övriga landet år 1887, densamma som den alltid varit här, nämligen en halvtimme före övriga Sverige.
Det skulle ta ända till någon gång under 1940-talet innan även Ohs bruk gick över till normaltid. Därmed fick Sverige inte rikstäckande normaltid förrän någon gång under 1940-talet.
“[…] kvinnors lika rättigheter med män inom de samhälleliga ramarna […]” är huvuddefinitionen på ordet feminism i Nationalencyklopedin. Själv skulle jag närmast våga klassa mig som liberalfeminist med en stark generalisering. Självklart ska både kvinnor och män ha lika rättigheter inom de olika samhälleliga ramarna, men blir alltid resultaten jämställda?
För ett antal år tillbaka började man allt mera inom den akademiska världen att belysa genus- och jämställdhetsfrågor mellan kvinnor och män i allt större utsträckning. Som exempel på detta har till exempel högskolorna i Sverige genus som del av varje ämne/kurs/program. Åtminstone skall genustemat integreras på ett eller annat vis inom kursen. Det är något som är både spännande och intressant, men framförallt oerhört viktigt.
Men hur var det nu med jämställdheten inom vårt svenska samhälle? Hur jämställt är det egentligen? De vanligt förekommande problem som man hör medier diskutera kring då det gäller orättvisor och jämställdhet är bland annat; våldtäkter, lönefrågor, teknik och IT, pappaledighet, osv. Idag publicerade Metro Skåne en artikel (huvudartiklen) angående kvinnors lönesituation bland de kommunala chefspositionerna; “Kvinnor tar över allt fler av de kommunala chefstjänsterna – och lönemässigt är de inte bara i kapp utan förbi.” Gunnar Wetterberg (samhällspolitisk chef) på SACO anser att det är “jättekul” om det är så och personligen så blir även jag glad över att kvinnornas löner har kommit i kapp männens inom vissa arbetsyrken. Ett annat tydligt exempel på detta är ju gymnasielärarna där lönerna är desamma mellan kvinnor och män nuförtiden, även om männen ibland tjänar mindre än sina kvinnliga kollegor inom de lägre åldersstadierna.
Foto: Metro Skånes huvudrubrik den 16 feb 2006.
Det som sätter grubblerier i mitt huvud just nu är varför t.ex. SACO jublar över att kvinnor till och med tjänar mer än männen på chefspositioner inom den kommunala sektorn. Får jag lov att spekulera något konsekvensetiskt kring eventuella följder med detta så skulle visserligen övriga kvinnors löner bland andra yrken höjas, vilket är positivt glädjande, men då återstår det för mig att säga:
- Jag som trodde feminism innebar lika rättigheter mellan kvinnor och män och däribland även nivelleringar mellan kvinnliga och manliga löneskillnader, inte att man uppmuntrar kvinnliga löner som är högre än motsvariga manligas. Är det så vi når ett jämställt samhälle?
Ladda ner tidningen (storlek: 7,1 MB)
Läs även: ”Jag hatar den där jämställdheten”:http://www.alfacat.se/blogg/go.php?http://karolinalassbo.blogspot.com/2006/02/jag-hatar-den-dr-jmstlldheten.html, av Karolina Lassbon