Kärlek vid första ögonkastet?… – oxytocin och andra hormon
Publicerad i november 22, 2005 av David Lancelot Sjövall
Arkiverad i: - biologi & naturvetenskap, SKOLA/UTBILDNING | Inga kommentarer
…finns det? När vet du om du tycker om någon? Och varför börjar du tycka om personen i fråga egentligen? Finns det några enkla förföringsknep för att bli kär?
Ordet kärlek är kopplat till känslor – både fysiska och emotionella sådana. Bildligt sätt brukar vi tala om fjärillspirr i vår mage då vi känner den där första kärlekskänslan som ibland kan visa sig som känningar genom hela kroppen. För en humanbiolog är detta – kärleken – det vackraste sättet att hålla det mänskliga släktet levande genom fortplantingsprocessen. Det är nämligen i kombination av en attraherande blandning av ämnen i kroppen – hormoner – och vår hjärna som avgör om vi blir kära eller ej.
Om man får tro de senaste rönen från brittiska forskare och fysiologer betyder vare sig det du uttrycker eller hur du går klädd på din första dejt någon större betydande roll för vad din dejt skall komma att tycka om dig samt om hon/han blir attraherad av dig eller ej. Den neurobiologiska sanningen är den att forskning visat på andra ting har större betydelse om din dejt blir kär i dig eller ej. Dessa saker (enl. YMR) är:
- 55 % genom kroppsspråket (gestikulerande, intressevisande, m.m.)
- 38% genom röstens tonläge och av dess hastighet (inte för långsamt och inte för hastigt, ett lugn och en trygghet i rösten inbjuder mer)
- Endast 7 % avgörs genom det du säger.
Kanske är alltså det yttre i detta fall mycket viktigare än insidan. Eller är vårt yttre något som möjligen bygger upp vårt inre?
“Lust, attraction and attachment” är de tre steg av kärlek som Helen Fisher vid Rutgers Universitet i USA talar om. De olika kärleksfaserna styrs av olika hormoner och kemiska ämnen.
Det första steget – lust – styrs nästintill helt uteslutande av könshormonerna testosteron och östrogen. Många brukar missuppfatta och tro att testosteron enbart produceras i mannen och östrogen i kvinnan, vilket är fel. Testosteron och östrogen finns hos både kvinnor och män. Däremot har kvinnor mer östrogen i kroppen, medan män har en högre halt testosteron. Lust är det steg där vår hjärna oftast har minst kontroll över situationen.
Attraktion är det andra steget av kärlek. Det är i detta steg där man vanligtvis brukar känna ett kärleksrus och nyförälskelse i kroppen, vilket brukar tonas av efter ca 3-6 månaders tid. Det är också vid denna tid då förhållandet “prövas” eftersom nyförälskelsen och de starkaste känslorna av attraktion upphör. Många tonårsförhållanden brukar därför enbart vara upp till ett halvår eller mindre just på grund av detta. Attraktionsfasen styrs främst av tre olika typer av neurokemiska transmittorer (kemiska ämnen i kroppen) – adrenalin, dopamin samt serotonin (även mycket höga halter av njutningshormonet oxytocin är starkt involverat i denna fas). Adrenalin som normalt brukar kopplas till olyckor, aggressivitet eller paniksituationer, aktiverar i detta fall istället; ett högre blodvärde med adrenalin och cortison samt ökar vår stressreaktion så att vi börjar svettas (doftämnen), hjärtat slår hastigare och vi får en torrhetskänsla i munnen.
Kärlekskranka par har en högre halt av dopaminer i hjärnan. Genom att dopaminerna triggar och skapar ett intensivt begär av njutning, styr kemikalien lust och belöning. Dopaminerna ger samma effekt i på hjärnan som kokain och där därför även ett narkotikaklassat varuämne.
Serotonin är nog det som de flesta av oss är minst bekanta med, men som (enligt mig o många andra) nog bör ses som den mest betydelsefulla kemikalien eftersom den ständigt påverkar vårt minne och våra tankar i huvudet genom att ständigt erinra oss med bilder och andra sinnen av vår nya partner då hon/han inte är närvarande. Det får oss att längta efter en ny träff.
Beroendet är det tredje och sista av Helen Fishers tre kärleksfaser. Många av oss är inriktade på att förr eller senare i livet stadga oss och bilda familj. Beroendet är det starkaste sakrament som håller kärlekspar och relationer sammanflätade. Och om detta är tillräckligt starkt länge nog lär paret så småningom flytta samman och bilda familj. Detta beroende styrs nästintill helt uteslutande av vasopressin och oxytocin.
Oxytocin (även kallat njutningshormonet) utsöndras i mycket höga halter av både kvinnor och män vid orgasm. De flesta forskare anser att oxytocin ökar attraktionen och beroendet mellan ett par direkt efter att de haft sex med varandra. Forskning har därmed visat på att de parförhållanden som varat längst tid är bland de som haft mest sex (generellt sätt). Oxytocin är dock inte enbart ett könshormon, utan styr minst ett tio-/tjugotal andra faktorer i kroppen som främst är kopplade till njutning, antidepressivitet, välmående, immunförsvar och ett positivt tänkande. Lägre mängder oxytocin avges bland annat vid massage, beröring, god mat (njutning av maten), m.m.
Vasopressin är den andra beroendeframkallande hormoningrediensen för ett långvarigt förhållande. Likt oxytocin frigörs även vasopressin efter en sex och personligen skulle jag vilja våga kalla det för “svartsjukehormonet” eftersom det dels styr vår primitiva del av hjärnan genom att skydda och vaka över vår partner samt “skrämma iväg” lämpliga konkurrenter.
YMB skriver som slutord i sin sammanfattningsrapport om tre grundläggande punkter för hur man skall hitta sin kärlek här i livet:
- 1) Hitta en helt främmande person (på stan, fest, Internet eller dyl.)
- 2) Avslöja intima detaljer om era liv för varandra under en halvtimmes tid.
- 3) Stirra sedan djupt in i varandras ögon utan att prata under fyra minuters tid.
- (not: dessa tre ovanstående punkter har använts som forskningsmaterial för en brittisk relationspsykolog som bett sina patienter följa detta schema. Många av hans patienter fann efter 34 minuters tid en djup attraktion under experimentet, vilket även ledde till giftermål i ett av fallen.)
Frågan som kvarstår är dock: tror du på kärlek vid första ögonkastet? Nu återstår det bara för mig att önska alla singlar ett stort lycka till med kärleken.
källor: Sammanfattningar Av Neurobiologiska Rapporter, 2005 samt YMB, England, 2005 och Kroppens oxytocin, 1999. Könshormoner och människan, 1999. Prof. Arthur Arun, relationspsykolog. David Lancelot Sjövall, föreläsning, 2005.
foto: David Lancelot Sjövall
Fler bilder...
