Alfacat.se- David Lancelot Sjövall - pedagogik och skola

Då jag gjorde min praktik vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp för snart 11 år sedan, bjöds jag in till en något underlig smakupplevelse. Det var nya sorters bär som genmanipulerats. En hortonom vid SLU gav mig ett äpple som jag fick smakat på. Då mina smaklökar träffades av en jordgubbssmak istället för en äppelsmak i mun, blev jag totalförvirrad. Vad var det jag åt egentigen? Ett äpple eller en jordgubbe?..

Från skolans traditionella smaklaborationer fick man lärt dig att beska smaker registrerades längst bak på tungan, salt på sidorna och sött på tungspetsen (surt på mitten?). Trots att nästan samtliga elever i klassen fått olika resultat på “smaklokalisationerna”, envisades läraren ständigt med att organisera vart på tungan de olika smakerna av surt, salt, sött och beskt fanns. I själva verket är detta en gammal myt som inte alls existerar. Det finns ingen region på tungan som bara registrerar sött och det finns eljest heller ingen region på tungan som endast registrerar någon av de andra fyra smakerna; umami, salt, surt och beskt. I själva verket reagerar hela tungan på samtliga smaker. Dessutom brukar vissa av smakerna så som t.ex. beskt och umami ge kraftiga utslag utanför tungan också.

För att vi däremot ska kunna känna smaken av t.ex. ett äpple, måste vi däremot inte enbart kunna registrera äpplets smak, dvs om det är; surt, salt, sött, beskt eller umami. Detta talar inte om för vår hjärna att det är ett äpple vi äter, endast på grund av att den registrerar någon av dessa fem smaker. Vad vår hjärna dessutom behöver för att uppfatta föremålet vi äter som ett äpple är att känna aromerna som utsöndras av äpplet, vilket vårt luktsinne har i uppgift att tala om för vår hjärna.

Så vad vi kommit fram till är att både syn, känsel, lukt och smak har en avgörande roll kring hur vår hjärna registrerar och uppfattar det vi äter. Fast… har vi inte glömt ett femte sinne?… Just det! Hörseln! Fast kan verkligen hörseln påverka vår uppfattning av det vi äter?

Jo, hur underligt det än må låta så har faktiskt hörseln i vissa sammanhang en mycket avgörande roll för vår påverkan och uppfattning av det vi äter. För att övertyga just dig om hur viktig hörseln är då vi äter, har jag gjort en mycket enkel laboration som kan användas både i skolan eller för eget bruk. Den går till enligt följande:

1. Ladda ner ljudfilen nedantill.
2. Förbered något ätbart så som en hallonkräm alternativt gröt, glass eller dylikt (det får inte vara något knaprigt, krispigt, hårt eller svårtuggat).
3. Lyssna på ljudfilen med en hög ljudnivå. Använd hörlurar (ger ingen effekt annars).
4. Börja äta krämen då du hör äppelljudet.
5. Lägg märke till hur dina käkar reagerar på ljudet. Läcker känsla!

Då vi äter hallonkräm i normala omständigheter, registrerar vår hjärna hallonkrämen via smak och lukt samt syn. Det råder här ingen tvekan om att det vi äter är hallonkräm. Men vad händer egentligen med vår hjärna då vi samtidigt påverkas av det inspelade äppelljudet? Svaret på den frågan är egentligen mycket enkel… Våra hörselceller talar om för hjärnan att vi äter ett äpple. I sin tur sänder hjärnan ut en slags reflex till käkmusklerna som talar om för dem att det vi äter är ett äpple och därför skall käkmusklerna “tugga” och vara aktiva istället. Därmed har det uppstått en slags sinnesförvirring i vår hjärna då den kommit i obalans. Vi vet att det vi äter är hallonkräm, men vår hjärna luras av hörselcellerna till att tro att det är ett äpple vi äter och talar därför om för käkmusklerna att arbeta som när de tuggar sönder ett “riktigt” äpple (not: börjar känna mig som den äldre lärargenerationen – “papegojtautologer”).

Testa gärna med andra smaker och egna ljudinspelningar. Skicka gärna in egna exempel så att vi kan publicera dem här.

Ladda ner äppelfilen (Storlek: 1 MB komprimerad mp3-fil)