Det finns en uppsjö av läromedelsförlag nu när man ska beställa nya läromedel. Här är en kortare lista med några av förlagen:

Gleerups förlag
Natur & Kultur (förlag)
Liber/Almqvist & Wiksells
SkolCopy läromedel
Ekelunds förlag
Elevdata
Beta Pedagog
Heraco
Sagitta

Öva klockan både digitalt och analogt! Denna sida är utmärkt för dig som går i åk 3-5.

Kängurutävlingen i matematik är inget jag tänkt berätta mer om på denna sida. Du hittar all information och mer än så på NCMs kängurutävlings hemsida.

Onsdag, v 17 (övrig tid)

Gamla kängurutävlingar finns att göra dirket från deras hemsida. Du kan ladda ner en massa extra från NCM:s hemsida, men för dig som elev räcker det att du laddar ner någon av följande gamla tävlingar:

- för åk 5-7.
- för åk 3-4.

F1, f2.

HJÄRNAN & MNEMONIK
Att träna minnet är oerhört nyttigt – genom hela livet!
För att förebygga demens och likartade sjukdomar bland äldre så läkare och sjukvårdspersonal de äldre att umgås och prata och lyssna på varandra, men även att lösa korsord, suduko och att läsa böcker. Bland vuxna och medelålders är detta däremot bra för att i första hand effektivisera vårt minne. Men bland barn och unga krävs ibland att de själva får finna olika strategier för att träna upp sitt minne. Det kan vara genom att utsätta hjärnan för stress, lugn/fokus, eller genom andra prövningar genom livet. Barnet behöver utveckla och förbättra sitt minne i tidig ålder för att kunna lagra, spara och hantera sparad information och intryck från dag till dag.
Vissa av oss kan däremot ha svårare för att finna olika strategier och tillvägagångssätt för att träna upp vårt minne. Ett sätt att försöka träna upp minnet är t.ex. genom jättedyra program som RoboMemo, vilket jag inte har så jättegod erfarenhet av (not: finns det någon pedagog som har andra erfarenheter så är ni hemskt gärna välkomna att dela med er av era erfarenheter). Däremot finns ett företag som kallar sig för Lumosity som arbetar fram en rad med minneslekar för barn och unga, fast på ett webbaserat plan. Det finns ett antal spel/minneslekar att testa direkt på förstasidan, men annars går det även att köpa en prenumeration på tjänsten hos dem. Du hittar sidan här: www.lumosity.com.

Min erfarenhet är att många föräldrar gärna vill hjälpa sina barn med skolarbetet under ett mellanmål eller eftermiddagsfikan därhemma. Ofta diskuteras det just matematik och olika räknesätt samt hur man skall gå tillväga för att räkna efter de ”nya” räknesätt som lärs ut i dagens skola.

De nya räknemetoderna för de fyra räknesätten (addition (+), subtraktion (-), multiplikation (x) och division (/)), kan i många fall ställa många frågetecken bland föräldrar och elever eftersom dessa inte är några metoder som ni själva fått lära er i skolan på er tid. Därför vore det en god idé att få lite tips kring hur man skall räkna med de nya metoderna. Till hjälp kommer jag (med start idag) att publicera videoklipp som jag själv spelar in med ökande svårighetsgrad – just för er föräldrar – och på ett så pedagogiskt upplagt sätt som möjligt så att det går lättare att hjälpa, stötta och handleda ditt barn därhemma!

Den första räkneserien börjar med en divisionsmetod som kallas för ”kort division”. I del 1 kommer du att lära dig och ditt barn grunden i kort division, vilket är en ytterst vanlig divisionsmetod även på gymnasiet och grundskolans senare del. Filmen är dock anpassad för elever i åk 3-4.

[youtube:http://www.youtube.com/watch?v=H6_ULst7Qvw]

Har du frågor eller synpunkter på filmen? Önskar du andra videoklipp? Lämna gärna en feedback-kommentar.

Övningar i division och multiplikation finns även att ladda ner här. Vissa av divisionsövningarna kommer jag att ta upp i en senare del av divisionsfilmerna som kommer under nästa vecka.

Lite vardagsfilosofi av mig….

Efter snart nio år av pedagogiska teorier på universiteten och praktisk undervisning i skolor, har jag försökt figurera i vad för pedagogiska grundstrukturer som jag lutar mig mot i skolan. Är man en plikt- eller situationsteoretiker som pedagog? Dvs är jag en pedagog som strikt lutar mig mot en enda pedagogisk teori eller är jag en pedagog som gärna överväger olika pedagogiska teorier efter olika situationer?

När jag nu sedan långt och länge försökt baka in Foucaults tankar och hypoteser ((han är trots allt inte erkänd teoretiker världen över)), lyckas jag ständigt vila mot ett slags pedagogiskt förhållningssätt snarare än mot en stark pedagogisk teori. 
   Som lärare och mentor handlar väl ändå skolan i mångt och mycket att just lära känna eleverna. Med det menar jag att man dels lär känna dem genom deras fritidsintressen, drivkrafter, vardag och främst hur de tänker och handlar kring lärandeproblem i skolan och hemmet. Vet jag inte vem eleven är och hur h*n tänker, är det en omöjlighet att driva eleven framåt mot nya mål. Jag måste därför som pedagog sätta mig in i och förhålla mig till elevens möjligheter, hinder och vardagssituationer i själva undervisningen för att ”lyfta” henne.

Av: David Lancelot Sjövall
Foto: stock.xchng

Idag rapporterar SVT:s nyhetsprogram Rapport om en undersökning som Umeå universitet låtit genomföra inom ämnet geografi på hela 200 gymnasieungdomar i 3:e och sista årskursen. 

Undersökningen visar exempelvis på stora basala brister inom geografin. Gymnasieeleverna visste exempelvis inte:

”vad Finlands huvudstad heter eller i vilket land Teheran är huvudstad. Över 68 proc vet inte var EU har sitt högkvarter och 98 proc kan inte nämna två svenska nationalparker. 

Resultatet av undersökningen skickas nu till skolminister Jan Björklund (fp), skriver Västerbottens-Kuriren.” Källa: SVT

Även om resultaten pekar på oerhört upprörande siffor, bör man dock ifrågasätta vilka gymnasieelever som fått vara delaktig i undersökningen och hur denna undersökning presenterats för dem.