HJÄRNAN & MNEMONIK
Att träna minnet är oerhört nyttigt – genom hela livet!
För att förebygga demens och likartade sjukdomar bland äldre så läkare och sjukvårdspersonal de äldre att umgås och prata och lyssna på varandra, men även att lösa korsord, suduko och att läsa böcker. Bland vuxna och medelålders är detta däremot bra för att i första hand effektivisera vårt minne. Men bland barn och unga krävs ibland att de själva får finna olika strategier för att träna upp sitt minne. Det kan vara genom att utsätta hjärnan för stress, lugn/fokus, eller genom andra prövningar genom livet. Barnet behöver utveckla och förbättra sitt minne i tidig ålder för att kunna lagra, spara och hantera sparad information och intryck från dag till dag.
Vissa av oss kan däremot ha svårare för att finna olika strategier och tillvägagångssätt för att träna upp vårt minne. Ett sätt att försöka träna upp minnet är t.ex. genom jättedyra program som RoboMemo, vilket jag inte har så jättegod erfarenhet av (not: finns det någon pedagog som har andra erfarenheter så är ni hemskt gärna välkomna att dela med er av era erfarenheter). Däremot finns ett företag som kallar sig för Lumosity som arbetar fram en rad med minneslekar för barn och unga, fast på ett webbaserat plan. Det finns ett antal spel/minneslekar att testa direkt på förstasidan, men annars går det även att köpa en prenumeration på tjänsten hos dem. Du hittar sidan här: www.lumosity.com.

Enligt en ny undersökning från Stockholms universitet anses motivation viktigare än begåvning vid språkinlärning. Detta enligt en ny doktorsavhandling i spanska vid Stockholms universitet av Rakel Österberg. Där påvisar hon också att gymnasieelevers… Läs mer: VIA DENNA LÄNK

Han lägger sig till sömns kl 3.00 varje natt. Han har fyra tattueringar och drev ett eget handelsföretag. Numera är den 32-åriga Ami Ankilewitz 3D-animatör och väger endast 18 kilo! 

Ett medicinskt mirakel, anser läkare världen över! Ami, bosatt i Amerika, lider av den mycket sällsynta sjukdomen muskeldystrofi. Hans dåvarande läkare förutspådde att han skulle dö innan sin sex-års dag. Men snart 30 år senare lever Ami fortfarande och “älskar livet”.

På grund av sin sjukdom är Amis muskler så nedsatta att han enbart kan röra ett enda finger. Det fingret är det värdefullaste han har, eftersom han använder det för att arbeta som 3D-animatör med det.

I dokumentärfilmen 18 Kilo Kärlek, åker Ami och hans vänner runt hela USA för att finna läkaren som trodde att han skulle dö vid sex års ålder. En dokumentär som bara måste ses!

Se en av Amis 3D-animationer här
Hyr/köp dokumentären här

Av: David Lancelot Sjövall
Foto: stock.xchng

Igår inrättades den nya myndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten, (SPSM). Myndigheten kommer att ha ett samlat ansvar för bland annat specialpedagogiskt stöd och utbildning i specialskolan.

SPSM tar över all verksamhet som tidigare har utförts av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus). SPSM kommer att ha över 1 200 anställda och huvudkontoret ligger i Härnösand.
Generaldirektör för SPSM är Greger Bååth, som tidigare har varit generaldirektör och chef för Specialskolemyndigheten. Till SPSM:s insynsråd har regeringen förordnat fem ledamöter:
- Överdirektören Håkan Ceder
- Personaldirektören Eva Frunk-Lind
- Direktören Carl Leczinsky
- Förläggaren Jonas Modig
- Utbildningsledaren Kerstin Stenberg

Regeringen avser att förordna ytterligare ledamöter senare.

Kontakt:
Anna Neuman
Pressekreterare hos Jan Björklund
08-405 25 03
070-188 65 55

Vad ligger bakom en ung människas beslut att hoppa av gymnasiet? Skolverket presenterar nu en intervjustudie där 16 ungdomar berättar om deras val att hoppa av eller byta studieinriktning på gymnasiet. Artikeln publiceras i kommande nummer av Skolverkets Nyhetsbrev. Redan nu går det att läsa hela studien på denna sida!

Tidigare under veckan kom ett förslag från sveriges ingenjörsvetarförbund om att Sverige bör satsa på att bli världsledanade inom IT i skolan (…igen). Bland förslagen som presenterats till riksdag och regering under veckan nämns bland annat IT-matte eller webb-matte.

Webbmatte.se måste vara en av de absolut bäst pedadagogiskt lämpade IT-mattesidorna på Internet för närvarande för just detta ändamål. Just nu jobbar jag med bland annat tabeller, medel- och medianvärde och diagram med mina åk 7-elever där jag har mina funderingar om att införa delar av ett mattepass på denna sida.

På webbmatte.se finns för åk 6-9 ett mycket enkelt och innehållsrikt material kring de vanligaste matematikområdena för högstadiet. Sidorna går stegvis igenom vardagsmatematiska användningsområden (något som matematikböckerna annars inte använder sig av många gånger). Det gör att eleverna får ett bredare perspektiv på matematiken.

Nivån är anpassad för både elever som har det litet svårare för områdena och för elever som är långt gångna inom respektive område. Även en hel del historia och nyttiga exempel ingår. Och för de som vill testa webbmatte.se på något annat språk än svenska så finns det även en mängd andra språk som sidan är översatt till, vilket kan vara tacksamt ibland.

Så! Nu har jag äntligen rätt ut det juridiska med att införa mobila störsändare i skolorna. Först frågade jag Skolverket och vilken uppfattning de hade om att införa detta i skolorna istället för att tjata om att eleverna inte skall störa varandra med mobiltelefoner under lektionstid. På så sätt kommer undervisningen igång mycket snabbare under lektionen.

Först gick jag till Skolverket med ärendet. De svarade att detta var fritt fram att höra sig vidare med kommunjuristen (se tidigare inlägg på Alfacat under föregående vecka). Idag, den 7 april 2008, tog jag därför och ringde en av kommunjuristerna inom Malmö Stad (Jan S.) och frågade honom om det kan tänkas vara lagligt att införa detta i klassrummen. Det verkar enligt honom inte finnas några hinder i lagen, annat än att rektorn på respektive skola bär det yttersta ansvaret för ordnings- och trivselfrågor. Detta betyder därmed (rent juridiskt sätt) att det är upp till respektive skola att införa störsändare i klassrummen. En skylt eller annan tydlig information i närområdet angående att störsändare används är dock att rekommendera enligt myndigheten Radio- och televerket. I annat fall förekommer inga beprövade juridiska fall inom den privata och/eller kommunala skolan i dagsläget.