15:00 samlas vi för ämnesnätverk i matematik. Diskussion kring betygsfokus.
Instruktioner
Inför Ämnesnätverket November 2022
Läs s 30-32 + 36-42 i ” Betyg och prövning – kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning”.
Pdf kan laddas ned
https://www.skolverket.se/getFile?file=10020
Ämnesnätverk 2:
Inflygning:
Se filmen ”Att sätta betyg” (5:53 min). https://www.youtube.com/watch?v=QrTTfNrQD4I
Del: ”Informera om betyg och betygssättning”
Utifrån ovan lästa sidor i skriften ”Betyg och bedömning – kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning” så kan följande 5 diskussionsfrågor användas i gruppen:
- Elever vill ofta veta i förväg vilket betyg det blir eller vad de behöver göra för ett högre betyg. Det går kanske aldrig att med hundraprocentig säkerhet eller i detalj svara på sådana frågor innan ett betyg sätts.
o Hur möter ni elever och vårdnadshavare som har den typen av frågor?
o Om ni får många sådana frågor – vad tror ni det kan bero på? Kan ni påverka, till exempel genom den information elever och vårdnadshavare får av lärare eller skolan?
o Hur tänker ni att införandet av sammantagen bedömning kan påverka hur ni svarar på sådana frågor? - Ett råd gäller att lärare bör ”förklara vad som varit avgörande när hon eller han upplyser om skälen för betyget på begäran av eleven eller elevens vårdnadshavare”. För betygen D till A gäller nu att läraren ska göra en sammantagen bedömning och ”analysera hur elevens kunskaper förhåller sig till betygskriteriernas olika delar och vilket betygssteg som helheten indikerar”. I en kommentar till råden står att: ”Markeringar i betygsmatriser är inte heller tillräckligt som underlag för att förklara skälen till ett betyg.”
o Ni behöver upplysa om skäl som varit avgörande och direkt påverkat vilket betyg som satts och förklara vilka underlag som vägt särskilt tungt och varför. Vad kan sådana skäl och underlag vara i era ämnen?
o Tror ni att sammantagen bedömning gör att det blir lättare, svårare eller ingen skillnad i att upplysa elever om skälen för ett betyg?
o Om någon eller några vill kan ni pröva på att redovisa skälen för ett tänkt betyg och övriga kan sedan ställa frågor som en elev kanske ställt eller ge konstruktiv återkoppling. Ett alternativ är att alla berättar om hur ni brukar göra och lyfter vad ni ser som viktigt i sådana samtal med elever.
Del: ”Betygssättning”
- Ett av råden är att läraren bör ”läsa och tolka betygskriterierna … utifrån ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits” (eller motsvarande inom sfi). Det står också att läraren läser och tolkar kurs- eller ämnesplanen, inklusive betygskriterierna, utifrån sina ämneskunskaper och sin erfarenhet.
o Vad kan det betyda för er i era ämnen – vilka kunskaper eller delar i betygskriterierna, tillmäter ni större vikt vid betygssättningen och varför?
o I råden och kommentarerna är det tydligt att professionen ska tolka kurs- och ämnesplanerna, inklusive betygskriterierna. Hur ser ni på tolkningsutrymmet av betygskriterierna – vilka möjligheter och svårigheter kan uppstå? - Olika underlag har olika relevans vid betygssättningen. Vad kan påverka vilken relevans olika underlag får?
- Före införandet av sammantagen bedömning kunde man tolka bestämmelserna som att betygssättningen skulle ha fokus på bedömning av elevens kunskaper inom olika delar. En sammantagen bedömning handlar om att analysera både hur elevernas kunskaper förhåller sig till betygskriteriernas delar och vilket betyg som helheten indikerar. För betyget E behöver ni fortfarande säkerställa att elevens kunskaper motsvarar samtliga delar i betygskriterierna. Diskutera hur ni förstår innebörden i förändringen och fundera över hur det kan komma att påverka betygssättningen framöver.
Tips på användbara länkar:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/aktuella-forandringar-pa- grundskoleniva/amnessidor-for-andrade-kursplaner-2022 https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/betyg-i-grundskolan/satta-betyg-i- grundskolan#skvtableofcontent7604
Skeppet var på väg stadigt genom små vågor som slog mot borden och sedan sprakade som brusande vatten och lämnade en liten gräns av bubblor och skum på båda sidor. Den färglösa oktoberhimlen ovanför grumlades svagt som om den var ett spår av brinnande trä, och luften var underbart salt och livfull. Det var faktiskt för kallt för att stå stilla. Mrs Ambrose lade armen om sin man, och när de rörde sig kunde det på håll ses i lutningen på hennes kind upp mot honom att hon hade något privat att säga honom.
SKOLFS 2022:417.
Länk till pdf:en.
Kommentar: intressant att Skolverket gått från att skriva SKA till att istället skriva BÖR.
Läs s 17-25 i ” Betyg och prövning – kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning”.
Pdf kan laddas ned via skolverket: https://www.skolverket.se/getFile?file=10020.
Bedömningar i formativt syfte används för att följa och främja elevers kunskapsutveckling genom att läraren samlar information om elevers styrkor och utvecklingsbehov för att förändra och utveckla undervisningen samt för att ge återkoppling till eleverna.
(A.a, s. 19)
Den formativa bedömningen gjordes idag i mitt klassrum då elever fick gå fram och visa vad de kan om de fyra räknesätten på tavlan. Genom att kommunicera, problematisera, analysera och reflektera kring uppgifterna och vad de behöver utveckla i egna undervisningen samt att gemensamt återkoppla –elev-lärare men även lärare-elev.
Bedömningar i summativt syfte inför betygssättning används för att säkerställa ett brett och varierat underlag så att läraren får så relevant och rättvisande information som möjligt om elevernas kunskaper i förhållande till kurs- och ämnesplanerna.
(A.a. s. 19)
För att utforma en ändamålsenlig bedömningssituation behöver läraren utgå
från frågorna:
1. Vad är det jag vill veta?
2. Varför vill jag veta det?
3. Hur tänker jag använda informationen?
Svaren påverkar hur läraren formulerar frågor eller uppgifter och vilka bedömningsformer som läraren väljer.
För att utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till betygskriterierna kan läraren då och då under kursen eller terminen behöva sammanfatta och dokumentera de kunskaper som eleverna har visat. Oavsett när, är det viktigt att läraren läser och tolkar betygskriterierna i relation till ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits.
Faran med bedömningsmatriser:
I vissa fall kan lärare använda sig av verktyg som uppgiftsspecifika bedömningsmatriser, bedömningsaspekter och elevexempel i undervisningen.
Rätt använda kan sådana verktyg ha ett värde för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Läraren behöver samtidigt vara öppen och lyhörd för att eleverna kan komma att visa andra kunskaper än de som är framskrivna i exempelvis en matris. Bedömningsmatriser och bedömningsaspekter kan också begränsa vilka kunskaper eleverna utvecklar.
Om samsyn lärare emellan ang betyg och bedömning:
Även om lärare har en hög grad av samsyn kan det vara svårt att uppnå hög samstämmighet mellan lärares värderingar av enskilda elevprestationer, speciellt vid bedömning av mer komplexa kunskaper. Betyg kan i den meningen aldrig vara helt likvärdiga, samtidigt som det är centralt att arbeta för att främja likvärdigheten.
Ämnesnätverk 1
Vi träffas i personalrummet på Västervångskolan. Därefter delar vi in oss stadievis. Fika serveras från 14.45.
Se filmen ”Nya allmänna råd om betyg och prövning” (2:15 min).
Del: ”Inför betygssättning”
Utifrån lästa sidor 17-25 i skriften ”Betyg och bedömning – kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning” så kan följande 7 st diskussionsfrågor användas i gruppen:
- Vilka bedömningar gör ni med mer formativa syften och vilka med mer summativa syften?
Hur kan ni få balans mellan de olika syftena? - Vad har ni för erfarenheter av betygsmatriser som återkoppling till elever och vilka risker ser ni att det kan finnas med en sådan återkoppling?
- Inför betygssättningen behöver ni säkerställa att det finns ett brett underlag som kan jämföras med kriterierna.
– Hur kan ni utforma uppgifter som ger sådana underlag?
– Hur kan ni planera så att eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt innan det är dags för betygssättning? - Vid betygssättningen behöver det finnas ett tillräckligt brett och varierat underlag för att kunna göra en tillräckligt säker värdering av elevens kunskaper – samtidigt är det viktigt att undervisningen är i fokus och ger eleverna möjligheter att lära sig så mycket som möjligt.
– Hur ser ni på balansen mellan undervisning och att samla in ett tillräckligt brett betygsunderlag?
– Ser ni att balansen kan påverkas av införandet av sammantagen bedömning, en förenklad betygsskala i komvux eller av ändrade kurs- och ämnesplaner? - Vilken dokumentation behöver ni i era ämnen för att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen?
- Hur skulle ni tillsammans med rektor kunna arbeta för att minska risken för att ni dokumenterar för mycket eller för lite? Vad skulle ni kunna utveckla i era rutiner för dokumentation?
- Hur kan ni arbeta med kollegiala diskussioner och sambedömning för att stärka kvalitén i era analyser och värderingar av olika betygsunderlags relevans vid betygssättningen?
Tips på användbara länkar:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/aktuella-forandringar-pagrundskoleniva/amnessidor-for-andrade-kursplaner-2022
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/betyg-i-grundskolan/satta-betyg-igrundskolan#skvtableofcontent7604