Åk 6 enligt LGR 22

Lärmatris för delområdet universum i ämnet fysik

Veckoplanering för arbetsområdet

Sidorna i tabellen bygger på boken Koll på NO biologi, fysik, kemi 6. Har du inte boken kan du alltid läsa kapitlen om universum som jag själv skrivit här under veckoplaneringen som reserv.

V	Datum	Aktivitet & kontext	Sidor i boken	Ex./provproblem	Resurslänkar
34	2023-08-24 Torsdag	Introduktion till astronomi och börja med stjärnbilder	s 8-9	Hur många stjärnbilder känner du till?	Mer om stjärnbilder
34	2023-08-25 Fredag	Fortsättning om stjärnbilder och introduktion till världsbilder	s 10-11	Vilka olika världsbilder har funnits genom historien?	Mer om världsbilder
35	2023-08-28 Måndag	Utforska solsystemet	s 12-13	Vilka är de inre och yttre planeterna i vårt solsystem?	Mer om solsystemet
35	2023-08-29 Tisdag	Djupdykning i planeterna i solsystemet	s 14-15	Hur skiljer sig de olika planeternas atmosfärer åt?	Mer om planeterna
35	2023-08-30 Onsdag	Kometer, meteorer och meteoriter	s 16	Vad är skillnaden mellan en meteor och en meteorit?	Mer om kometer och meteorer
35	2023-08-31 Torsdag	Universum och Big Bangs teori	s 17	Vad menas med Big Bang?	Mer om Big Bang
35	2023-09-01 Fredag	Förståelse om galaxer	s 18	Vilka olika typer av galaxer finns det?	Mer om galaxer
36	2023-09-04 Måndag	Avstånd i rymden och hur vi mäter avstånd	s 20	Hur kan man mäta avstånd i rymden?	Mer om avstånd i rymden

Av: David L Sjövall

Kapitel 1 – Om stjärnbilder och stjärnorna förr i tiden

I detta kapitel kommer vi att belysa historien bakom människornas påhitt om stjärnbilder och stjärntecken, men också om stjärnornas historia förr i tiden.

Människor har alltid varit fascinerade av stjärnorna, och de har långsamt börjat att försöka förstå dem och deras betydelse. Att identifiera stjärnbilder och stjärntecken har spelat en viktig roll i kulturer över hela världen, från antiken till idag. Vi kommer att titta närmare på hur människor använde stjärnorna för att navigera, som kalender eller som ett sätt att förstå den gudomliga ordningen.Vi kommer också att undersöka hur olika grupper människor tolkade stjärnorna. I antikens Grekland ansåg man att stjärnorna var gudarnas ögon, som observerade allt som hände på jorden. I Babylonien trodde man att stjärnorna spelade en roll i förutsägelse av framtiden. Romarna trodde att stjärntecknen hade direkt koppling till människors personligheter och egenskaper, och de användes ofta för att förstå om ett äktenskap skulle lyckas eller inte. Medan andra grupper ville se stjärnbilderna som en guide för deras dagliga liv, användes de ofta som riktmärken när man navigerade i oceaner och öknar. Stjärnornas historia har en lång historia, och den fortsatt fascinerande idag.

Skillnaden på stjärnor och stjärnbilder och stjärntecken

Stjärnor är faktiska objekt som finns i rymden, medan stjärnbilder och stjärntecken är konstellationer som människor har skapat för att lättare identifiera och hitta stjärnor. Stjärnbilder är grupper av stjärnor som är anslutna till varandra eller bildar en geometrisk form, och de har ofta namn efter djur, gudar eller andra objekt. Stjärnbilderna kan innehålla från några få till tusentals stjärnor. Stjärntecken är 12 olika områden på himlen av olika, främst djurbilder som kallas zoodiak.

Historien om stärnbilderna Herkules, Orion, Stora björnen och Lilla björnen

Herkules, Orion, Stora björnen och Lilla björnen är alla stjärnbilder som har en lång historia. Herkules är en av de mest igenkända stjärnbilderna och har sitt ursprung i antikens Grekland. Det sägs att Herkules var en mycket kraftig man som gavs uppdrag av Zeus att utföra olika hjältemodiga uppdrag. I stjärnbilden representerar de sexton stjärnorna dessa uppdrag. Orion är också en mycket berömd stjärnbild som har sin grund i grekisk mytologi. Det sägs att Orion var en jägare som skapades av Gudarna för att skydda jorden från monster. De tretton stjärnor som ingår i Orion representerar alla dessa monster som han bekämpade. Både Stora björnen och Lilla björnen är två av de mest igenkända stjärnbilderna, med deras tydliga form som lyser upp himlen. Den föreställer ett par björnar, vilka anses vara vakter till polstjärnan, och det ses ofta som ett tecken på lycka och skydd från onda krafter.

Vad är unikt med polstjärnan?

Polstjärnan är den stjärna som alla andra stjärnor på himlen syns röra sig runt. Det är det unika med denna stjärna, eftersom det inte syns att andra stjärnor rör sig runt den. Polstjärnan har också en lång historia inom astronomi och astrologi, och har ansetts vara ett tecken på lycka och skydd från onda krafter. Det ses ofta som en symbol för att navigera eller hitta riktningar, och det används fortfarande av sjömän idag för att hitta deras destinationer. Polstjärnan är en unik stjärna som har fascinerat människor sedan urminnes tider.

Svåra ord som liknar varandra i kapitlet

Astrologi är en gammal vetenskaplig disciplin som försöker förutsäga framtida händelser baserat på positionen för stjärnor och planeter. Astronomi är den vetenskapliga studien av himlen och alla objekt som finns i rymden. Astronomer är forskare som specialiserar sig på att studera stjärnorna, planeter, galaxer och andra objekt i rymden.

Elevfrågor från texten till kapitel 1

1. Vad är en stjärnbild?

2. Hur är Herkules relaterad till den grekiska mytologin?

3. Varför kallas Stora björnen och Lilla björnen för två av de mest igenkända stjärnbilderna?

4. Vilken roll spelar polstjärnan?

5. Hur skiljer sig astronomi från astrologi?

Kapitel 2 – Solsystemets världsbilder

Vad är en världsbild?

Människan har under tusentals år haft olika världsbilder.Världsbilder är idéer om hur världen, solsystemet och universum fungerar. De har utvecklats under tusentals års tid genom att människan söker efter mening, förståelse och en förklaring till det som händer runt omkring dem. Världsbilder kan också vara teorier som förklarar fenomen som solsystemets uppbyggnad, planeternas rörelser eller himlakropparnas placering. Sedan gamla tider har människor använt olika världsbilder för att förklara universum, men de modernaste världsbilderna är baserade på vetenskapliga observationer och teorier.

Den geocentriska världsbilden

Den geocentriska världsbilden anses vara den första världsbilden som människor utvecklade. Enligt denna teori är jorden i mitten av universum och de övriga himlakropparna rör sig kring den. Denna världsbild har funnits sedan antiken och var den dominerande teorin fram till tidigt 1600-tal, innan Copernicus istället började förespråka en heliocentrisk modell. I en geocentrisk modell är solen, planeterna och stjärnorna alla fasta kroppar som rör sig runt jorden.

Den heliocentriska världsbilden

Den heliocentriska världsbilden är en modell som hävdar att solen är i mitten av universum och att planeterna och stjärnorna rör sig runt den. I denna modell rör sig inte bara solen utan även alla andra himlakroppar som kretsar runt den. Teorin hävdades först av Nicolaus Copernicus på 1500-talet men har sedan dess bekräftats av flera vetenskapliga observationer och experiment. I denna världsbild är jorden bara en av många planeter som kretsar runt solen, vilket innebär att jordens plats i universum inte längre har någon speciell betydelse.Kyrkan på medeltiden var emot att förespråka den heliocentriska världsbilden eftersom den strider mot deras tro på att jorden är i centrum av universum. Den geocentriska modellen höll människor på den tiden ansvariga för de händelser som skedde runt omkring dem, vilket gav en känsla av trygghet och mening. Men den heliocentriska modellen ifrågasatte denna tro och förespråkade att stjärnorna och planeterna inte behövde ha någon speciell betydelse. Detta skapade en stor konflikt mellan vetenskapen och religionen som håller i dag.

Jordens form genom tiderna

Genom tiderna har människor förespråkat olika teorier om jordens form. Det geocentriska synsättet hävdade att jorden var platt och flöt i en stor ocean. Ptolemaios, en grekisk astronom på 100-talet f.Kr., är den som först föreslog att jorden är rund, vilket dock ifrågasattes av kyrkan under medeltiden. I slutet av 1700-talet bekräftades teorin om jordens rundhet av olika vetenskapliga observationer och experiment. Idag vet vi att gravitationen gör att jorden har en sfärisk form som gör att solen och stjärnorna alla ser ut som cirklar från vårt perspektiv.

Elevfrågor från texten till kapitel 2

1. Vilken teori om universum förespråkade Nicolaus Copernicus?

2. Varför var kyrkan emot den heliocentriska världsbilden?

3. Vad hävdade det geocentriska synsättet om jordens form?

4. Vem föreslog först att jorden är rund?

5. Hur kommer det sig att solen och stjärnorna ser som cirklar från vårt perspektiv?

6. Vad är skillnaden mellan geocentrisk och heliocentrisk modell?

7. Vilka vetenskapliga observationer bekräftade teorin om jordens rundhet på 1700-talet?

8. Varför är gravitationen viktig i teorin om jordens form?

Kapitel 3 – Solystemet

Inledning

Solsystemet är det system som består av solen, planeter, månar och andra kosmiska objekter som alla cirklar runt solen och vår planet, Jorden så klart. Först trodde man att solsystemet bestod av bara åtta planeter: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter , Saturnus , Uranus och Neptunus. Men på senare tid har ytterligare planeter upptäckts i vårt solystem. I vårt solystem finns det även andra himlakroppar som asteroider och kometer. Dessa objekt har ibland stor inverkan på solsystemets dynamik och kan ha stor betydelse för liv på jorden.

Vår sol – en stjärna

Den största källan till kraft i vårt solystem är solen. Solen är en enorm stjärna som lyser med ett sken som strålar över hela universum. Solens ljus och värme är av avgörande betydelse för alla former av liv på jorden, och den fungerar som den främsta energikällan för allt liv. Eftersom solens storlek och temperatur har så stor inverkan på solystemet, har den studerats noga av forskare under lång tid. Forskning har visat att solens massa utgör 99,86% av all massa i hela solystemet!Då vår sida är riktad mot solen har vi dag. Då vår sida av solen är riktad från solen har vi natt på jorden.Olika typer av storlekar på stjärnor Forskning har också visat att storleken på stjärnor varierar stort. Stjärnor kan vara så små som en bråkdel av solens massa eller så stora som flera hundra gånger mer än solens massa. Forskare har även klassificerat stjärnor efter deras temperatur, dvs. hur varmt de är. De vanligaste typerna av stjärnor är röda dvärgstjärnor, gul-vita mellanstora stjärnor som solen och blå supergigantiska stjärnor.

Planeten Tellus – vår planet

Planeten Tellus, som vi också kallar Jorden, är den enda planeten som är beboelig för människor. På grund av jordens storlek, avstånd till solen, deras gravitation och atmosfär kan liv finnas där. Jordens runda form har gett upphov till flera fördelar. Den hjälper till att hålla atmosfären på plats runt jorden och det skyddar oss från skador från rymden. Jordens runda form gör också att vi kan ha ett varierat klimat som gynnar liv. Tack vare sin rotation har vi dag och natt som en regelbunden cykel, vilket gynnar livets olika aktiviteter på jorden.Om jordens atmosfärJordens atmosfär består av 78% kväve, 21% syre och 1% luft som består av argon, koldioxid och andra gaser. Atmosfären skyddar jorden från förstörelse från rymden genom att filtrera bort skadliga strålar från solen. Atmosfären hjälper också till att reglera temperaturen på jorden genom att hålla värme innanför jordens yta. Även om atmosfären har stor betydelse för liv på jorden är det viktigt att komma ihåg att den inte är oförstörbar. Om jordaxelnJordens axel är den linje som går genom en bollformad jord. Den håller jorden i ro och producerar rörelserna som producerar dag och natt. Det är därför månen, solen och stjärnorna syns vid olika tider på dygnet. Jordens axel lutar cirka 23,5 grader vilket skapar fenomenet sommar och vinter. I länder som ligger nära jordens ekvator upplever de inte stora temperaturskillnader mellan årstiderna, medan kallare länder som ligger nära jordens poler kommer uppleva stora temperaturskillnader under olika årstider på grund av jordaxelns lutning.Om vår Måne

Månen är den största av jordens naturliga satelliter och har funnits sedan jorden bildades. Den har en betydande påverkan på ebb och flod, eftersom den väger in med 80% av solens och månens gravitation. Månen har också haft stor betydelse för tidtabeller, arter som överdriver tider för beteende, färdplaner och andra aktiviteter som kräver en löpande tid. Månen går igenom olika cykler under sin bana runt jorden som kallas synodisk period, vilket tar cirka 29 dagar 8 timmar att slutföra.Det tar 27 dygn för månen att gå ett varv runt jorden. År 1959 åkte en sovjetisk rymdsond och tog bilder på månens baksida. Det var första gången vi människor kunde se baksidan av månen eftersom vi aldrig kan se den sidan från jorden.

Elevfrågor till kapitel 3

1. Vad är jordens atmosfär gjord av?

2. Vad är fördelarna med jordens rotation?

3. Varför måste vi hålla koll på jordens atmosfär?

4. Hur lutar jordaxeln?

5. Vad är den synodiska perioden?

6. När såg vi baksidan på månen för första gången?

7. Vilka tre viktiga saker är avgörande för att här finns liv på jorden?

8. Till nästa kapitel kan du fundera kring denna fråga som finns i videon:

Delområde	Nybörjare	Mellan	Expert
Stjärnbilder	Kan nämna några stjärnbilder.	Känner till några stjärnbilders historia och betydelse.	Kan detaljerat förklara stjärnbilders ursprung och deras betydelse genom tiderna.
Världsbilder	Känner till en världsbild.	Kan jämföra gamla och nya världsbilder.	Förstår och kan förklara världsbilders historiska utveckling och påverkan på vetenskapen.
Solsystemet	Vet vad solsystemet är.	Känner till solsystemets uppbyggnad och komponenter.	Har djup förståelse för solsystemets dynamik och historia.
Planeterna i solsystemet	Kan räkna upp några planeter.	Förstår planeternas position och egenskaper.	Har detaljerad insikt om varje planets särdrag och historia.
Kometer, meteorer och meteoriter	Känner till skillnaden mellan dem.	Vet hur varje fenomen bildas.	Kan beskriva fenomenens roll i solsystemets utveckling.
Universum och Big Bang	Vet vad Big Bang-teorin innebär.	Känner till universums uppbyggnad efter Big Bang.	Förstår och kan förklara detaljerna och bevisen bakom Big Bang-teorin.
Galaxer	Känner till vad en galax är.	Förstår hur galaxer bildas och utvecklas.	Har djup insikt i olika typer av galaxer och deras interaktioner.
Avstånd i rymden	Vet att rymden är enormt stor.	Känner till några sätt att mäta avstånd.	Kan utförligt beskriva metoder för att mäta avstånd i rymden och deras betydelse.
Människan i rymden	Vet om människans resor till månen.	Förstår utmaningarna med rymdresor.	Kan diskutera framtida möjligheter och utmaningar för människans utforskning av rymden.
Satelliter	Vet vad en satellit är.	Känner till olika typer av satelliter och deras användningsområden.	Har detaljerad kunskap om satellitteknik och dess påverkan på samhället.
Tidmätare för rymden och astronomi	Vet att tiden kan mätas med stjärnor.	Känner till några historiska tidmätningssätt baserade på astronomi.	Förstår och kan diskutera hur stjärnor och andra himlakroppar har använts för tidmätning genom historien.
Ämnesspecifika begrepp	Känner till några begrepp.	Kan använda och förklara flera begrepp korrekt.	Kan kritiskt granska och djupt analysera begrepp inom ämnet.