Äventyret med syror, baser och pH-värden
I den här texten ska du få lära dig om syror, baser och pH-värden. Du kommer att upptäcka vad de är, hur du kan känna igen dem och hur de fungerar. Följ med på detta spännande äventyr för att bli en riktig kemivän!
Innehållsförteckning
- Syror, baser och neutrala lösningar
- pH-indikatorer och hur de fungerar
- pH-värdet och dess historia
- H+ och OH- jonerna
- Sammanfattning
Syror, baser och neutrala lösningar – vad är det och var hittar vi dem?
SYROR
Syror är sura ämnen som löser upp metaller.
Syror är ämnen från pH 0 upp till strax under pH 7.
Exempel på syror är citronsyra och ättiksyra.
Bilden ovan visar basen som heter bakpulver.
BASER
Baser är halaktiga ämnen som neutraliserar syror, men som också kan ha frätande egenskaper.
Baser är ämnen från pH 14 ner till strax över 7.
Exempel på baser är: bakpulver, tvättmedel och tvål. Bild på bakpulver
Vatten är exempel på neutral lösning.
NEUTRAL LÖSNING
Neutrala lösningar är varken sura eller basiska. De är ”mittemellan”.
Neutrala lösningar har pH 7.
Exempel på neutral lösning är rent vatten. Bild på vattendroppar
pH-indikatorer och hur de fungerar
VAD ÄR EN pH-INDIKATOR
En pH-indikator är något som visar om en lösning är sur, basisk eller neutral.
HUR FUNGERAR EN pH-INDIKATOR
En pH-indikator fungerar genom att ändra färg när det kommer i kontakt med en lösning.
EXEMPEL
Här under kan du läsa mer om fyra olika vanliga pH-indikatorer och hur de fungerar:
- BTB (bromtymolblått): är ett färgämne som blir gult, grönt eller blått beroende på pH-värdet.
- pH-papper: är pappersremsor som ändrar färg för att visa pH-värdet.
- Lackmuspapper: är pappersremsor som blir röda eller blåa beroende på pH-värdet.
- Fenolftalein: är ett färgämne som är färglöst eller rosa beroende på pH-värdet.
pH-värdet och dess historia
pH-värdet är ett sätt att mäta hur sur eller basisk en lösning är. Det uppfanns av en dansk forskare som hette S.P.L. Sörensen år 1909. Han arbetade på ett laboratorium i Danmark och behövde ett enkelt sätt att mäta syra- och basstyrka.
Sörensen kom på idén att använda en skala från 0 till 14, där 0 är mycket surt, 14 är mycket basiskt och 7 är neutralt. Sedan dess har pH-skalan blivit en viktig del av kemi och används över hela världen.
TIPS: Är du mer nyfiken på Sörensen och hans upptäckt? Läs om den fiktiva personen Emil, 10 år, som lever på Sörensens tid. Berättelsen hittar du alla längst ner efter sammanfattningen.
H+ och OH- jonerna
H+ och OH- är små partiklar som kallas för joner och de har mycket att göra med pH-värdet.
- H+ är en vätejon. Den består av en väteatom som har förlorat sin elektron och bara har en proton kvar.
Syror har mycket H+ i sig och det är därför de kallas för syror. Ju fler H+ joner det finns i en lösning, desto surare är den, och desto lägre är dess pH-värde. - OH- är en hydroxidjon. Den består av en syreatom och en väteatom som är bundna tillsammans och har en extra elektron.
Baser har mycket OH- i sig och det är därför de kallas för baser. Ju fler OH- joner det finns i en lösning, desto mer basisk är den, och desto högre är dess pH-värde. - När H+ och OH- möts bildar de vatten (neutral lösning)
Avslutning
Nu har vi lärt oss om syror, baser och pH-värden och hur de påverkar vår värld. Vi har också upptäckt hur vi kan känna igen och mäta dem med hjälp av pH-indikatorer. Med denna nya kunskap kan vi nu utforska och förstå kemiska reaktioner bättre. Håll utkik efter syror, baser och pH-värden i vardagen och bli en riktig kemivän!
Sammanfattning
- Syror och baser är olika ämnen med olika egenskaper.
- pH-värdet visar hur sur eller basisk en lösning är.
- pH-indikatorer används för att mäta pH-värdet.
- H+ och OH- jonerna är viktiga för att förstå syror, baser och neutrala lösningar.
- pH-skalan uppfanns av S.P.L. Sörensen år 1909.
FÖRDJUPA DIG SJÄLV
Här är några länkar till sidor som är lämpliga för elever i 4-6 där du som elev kan lära dig mer om syror, baser och pH-värden.
Observera att vissa av dessa sidor är på engelska, men de är skrivna på ett enkelt och lättförståeligt språk för barn. Om det behövs kan du använda en översättningsverktyg som Google Translate för att översätta texten till svenska.
- Ducksters – Syror och baser
https://www.ducksters.com/science/chemistry/acids_and_bases.php - Kids Britannica – Syra och bas
https://kids.britannica.com/students/article/acid-and-base/272855 - National Geographic Kids – pH-skalan och hur den fungerar https://www.natgeokids.com/au/discover/science/general-science/ph-scale/
- Bitesize (BBC) – Syror och baser för barn (Primär nivå)
https://www.bbc.co.uk/bitesize/topics/zf6c9qt
Källor
www.ne.se
www.lu.se
www.dpu.dk
Egna anteckningar och föreläsningar.
Äventyret på Carlsbergfabriken – Mötet med Sörensen och pH-skalan
Det var en solig dag i Danmark år 1909. Ett tioårigt barn vid namn Emil bodde nära Carlsbergfabriken, där forskare och vetenskapsmän arbetade på spännande experiment. Emil var mycket intresserad av kemi och älskade att lära sig om nya saker.
En dag, när Emil var på väg hem från skolan, märkte han en märklig doft som kom från fabriken. Han blev nyfiken och bestämde sig för att smyga sig in och ta reda på vad som pågick där inne.
Emil smög in genom en öppen dörr och fann sig i en lång korridor med flera laboratorier. Han kikade försiktigt in i ett av rummen och såg en man med glasögon och vitt hår som arbetade med några kemikalier och provrör. Mannen var S.P.L. Sörensen, en dansk forskare som var känd för sitt arbete inom kemi.
Sörensen märkte Emils nyfikenhet och bjöd in honom till sitt laboratorium. Han förklarade att han arbetade på ett sätt att mäta hur sura eller basiska lösningar var. Emil blev fascinerad och ville veta mer.
Emil var imponerad och föreställde sig hur pH-skalan skulle kunna hjälpa människor att förstå kemiska reaktioner och hur saker och ting fungerade. Han insåg att detta var en viktig uppfinning som skulle förändra vetenskapen för alltid.
Sörensen visade Emil ett experiment där han blandade en syra med en bas. Han förklarade att när en syra möter en bas, bildar de vatten och ett salt. Men hur kunde man veta hur stark en syra eller bas var? Det var det Sörensen försökte lista ut.
Efter många experiment och observationer kom Sörensen på en genial idé: en skala som mäter hur mycket H+ och OH- joner det finns i en lösning. Skalan skulle sträcka sig från 0 till 14, där 0 var mycket surt, 14 var mycket basiskt och 7 var neutralt. Han kallade skalan för pH-skalan.
När en syra möter en bas bildas vatten och salt.
– Sören
Sörensen lärde Emil hur man kunde använda pH-indikatorer, som BTB och lackmuspapper, för att mäta pH-värdet i olika lösningar. Tillsammans utförde de experiment och Emil lärde sig mycket om syror, baser och pH-värden.
Emils äventyr på Carlsbergfabriken blev ett minne för livet. Han kände sig tacksam över att ha träffat S.P.L. Sörensen och att ha lärt sig om pH-skalan. Emil förstod nu att vetenskapen var fylld av spännande upptäckter och att det fanns så mycket mer att lära sig.
Så, varje gång Emil såg Carlsbergfabriken, tänkte han på Sörensen och hans fantastiska uppfinning, pH-skalan. Detta äventyr inspirerade Emil att fortsätta utforska och lära sig om kemi och vetenskap. Han visste nu att med nyfikenhet, passion och hårt arbete kunde han en dag också göra viktiga upptäckter som skulle förändra världen.
Och så gick åren, men Emil glömde aldrig sitt äventyr på Carlsbergfabriken och mötet med S.P.L. Sörensen. Han fortsatte att studera kemi och blev en framstående forskare som bidrog till att sprida kunskap om syror, baser och pH-värden till kommande generationer.
Emils berättelse är ett bevis på hur en händelse och en passion för lärande kan förändra en persons liv och inspirera till stora framsteg inom vetenskapen.
Dock är Emil bara en fiktiv person. En fiktiv person är en påhittad person. Däremot fanns Sörensen. Kartan här under visar vart i Köpenhamn Carlsbers bryggeri och laboratorium ligger.
