Efter arbetets gång ska du som elev kunna namnge våra sinnen. Du ska kunna jämföra några av våra sinnen med samma sinnen hos djur. Du ska kunna namnge några sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan kopplas till sinnena och ge exempel på vad vi kan göra åt sjukdomen/funktionsnedsättningen.
Du ska även kunna peka ut olika delar av namn på vår kropp som hör till vissa av våra sinnen.
Du ska veta hur samtliga sinnen fungerar av: smak, lukt, syn, hörsel och delvis känsel.
Du ska även veta vart balanssinnet sitter och hur det fungerar i korthet.
Efter arbetets gång kan du också förklara hur ljus och ljud fungerar och vad det är för något.
Ljus- och ljudvågor är viktiga begrepp för att förklara vad ljud och ljus är och hur kroppen kan uppfatta hörsel och syn.
David
Detta temaområde handlar om människans sinnen, våra sjukdomar och funktionsnedsättningar kopplade till våra sinnen och olika fysikaliska förklaringar till stora frågor så som:
- vad är ljus
- vad är ljud
Vi jobbar med bok, film, A3-mall och experiment
Vi kommer i vissa fall arbeta med experiment i klassrummet, men vi kommer även följa A3-mallen som finns här nedan för nedladdning. A3-mallen har jag gjort och den kan du enkelt göra ett eget kollage av efter att du besvarat och jobbat klart med den. Vill du hellre göra en läcker kapitelbok om sinnena så går det bra att göra den digital eller genom att du skriver och ritar för hand samt skriver ut och klistrar in bilderna som finns under mindmappen. Till hjälp kommer du behöva dator, Internet och NO-boken ”Koll på NO Biologi Fysik Kemi 5”.
Elevexempel på hur man jobbar med mindmapen
BILDERNA FRÅN MINDMAPEN OVAN får du kopiera om du vill och ändra fritt
Dessa bilder kan vara bra att skriva ut vissa eller alla av eller kopiera dem till en egen digital bok om sinnena. Du får kopiera bilderna, men inte använda dem i kommersiellt syfte. Alltså – du får t.ex. inte tjäna pengar på bilderna eller på ett projekt som görs med bilderna.
Hjärnan styr alla sinnen
Synen har synceller som ”retas” när de ser något. Syncellerna skickar (elektriska) signaler upp till hjärnans syncentra. I hjärnans syncentra tolkar hjärnan signalerna av vad ögat er: både ljus, mörker och färger, men också VAD det är för saker vi ser.
På samma sätt skickas signaler upp från våra andra sinnen till hjärnan för att hjärnan ska kunna tolka dem rätt. Det kan vara signaler från vår lukt, känsel, hörsel, balans, hörsel, muskler, med mera.
Signalerna hamnar på olika platser/områden i hjärnan. Titta på bilden här under så ser du vart signalerna tolkas i hjärnan:
Vänster och höger hjärnhalva
Vår storhjärna är indelad i två delar. Delarna heter vänster hjärnhalva och höger hjärnhalva. Utöver hjärnans olika områden så styr dessa två delar lite olika saker av vår vardag. Titta på bilden här nedan så ser du vilka områden vänster och höger hjärnhalva styr:
Ljudsinnet
Man mäter ljud i en enhet som heter decibel. Decibel förkortar man vanligtvis som dB.
Så uppfattar vi ljud:
- Ljudvågor fångas in av öronmusslan.
- Trumhinnan börjar vibrera.
- Vibrationerna sprider sig genom örats hörselben till ovala fönstret.
- Öronvätskan i öronsnäckan sätts i svängning.
- Hinnor i öronvätskan sätts i svängning.
- Sinnesceller (hörselceller) i öronsnäckan ”retas” och uppfattar svängningarna inne i öronsnäckan.
- Sinnescellerna skickar nervimpulser till hjärnan genom hörselnerven och balansnerven.
- Hjärnans hörselbark uppfattar ljudet.
| 0 dB | Det tystaste möjliga ljudet. |
| 10 dB | Normala andetag i vila. |
| 20 dB | Löv som prasslar. |
| 30 dB | När du viskar till någon. |
| 40 dB | Lugnt och stillsamt fågelkvitter (ingen högljudd papegoja t.ex). |
| 50 dB | Ett kylskåp. |
| 60 dB | Normalhögt prat. |
| 70 dB | TV:n som är igångsatt på normalvolym. |
| 80 dB | Lastbil som kör. |
| 90 dB | Hårtork. |
| 100 dB | En musiker som spelar trummor. |
| 110 dB | Mindre orkan. |
| 120 dB | Ambulans, polis eller brandbil som kör på utryckning. |
| 130 dB | En person som borrar i väggen med en borrmaskin. |
| 140 dB | Ett stridsflygplan då det flyger på låg höjd (t.ex. en flyguppvisning). |
| 150 dB | Fyrverkerier, smällare eller liknande på nyår. |
Något ord som du säkert stött på eller kommer att stöta på när det just gäller ljud är ordet AKUSTIK. Det betyder just ljud. Exempelvis: akustisk guitarr; akustikplattor; akustiken i ett rum; akustikmätare, och så vidare…
Ta reda på mer om ljud:
Luktsinnet
Föreställ dig om du inte kände någon lukt. Ditt brandlarm därhemma har slut på batteri och det utvecklar sig en brand därhemma. De första minuterna av branden luktar det kraftig brandrök, men du reagerar inte på grund av att du saknar luktsinne. Hade du överlevt branden?
Luktsinnet är viktigt av olika anledningar, kanske kommer du på fler eller hittar fler faktan om varför luktsinnet är viktigt för oss människor?
I näsan bildas ständigt slem som gör att vi lättare ska känna lukt, men även för att skydda näsan från uttorkning och näsblod som då kan uppstå.
Längre in i näsan hittar vi näsans receptorer som känner av lukt. Dessa kallar vi för luktceller.
Luktcellerna skickar elektroniska signaler till hjärnans luktcentra. I luktcentrat tolkar sedan hjärnan vad det är vi känner för lukt/doft.
Känselsinnet
Nervceller
Kroppen ”pratar” med olika delar av kroppen genom nervceller. I vår hud finns olika typer av nervceller. Varje typ av nervcell på huden känner av olika saker.
Till exempel finns det i vår hud nervceller som reagerar på tryck, beröring, kyla/värme, men även på smärta – alltså om något gör ont och i så fall hur ont.
Den svartvita bilden visar just en nervcell.
Nervcellerna skickar elektriska signaler till hjärnan eller delar av ryggraden.
Synsinnet
Att kunna se är inte alltid en självklarhet. Det kallas för att vara blind då man inte kan se. Man kan också vara ett mellanting av det, vilket betyder att man då har en synnedsättning istället. Ibland kan du behöva glasögon som kompensation för din synnedsättning. I andra fall kanske en operation eller laserbehandling kan ordna din synnedsättning.
För ca 200 år sedan förlorade en ung flicka i Frankrike sin syn. Flickan hade nämligen fått en ögoninflammation som spred sig till båda ögonen. Nuförtiden finns antibiotika (= en slags medicin) som botar bland annat inflammation i ögon. Men för 200 år sedan fanns ingen antibiotika för ögoninflammation. Istället blev flickan blind.
Flickans föräldrar skickade flickan till Paris finaste skola för blinda. Den unga flickan trivdes inte bra på skolan och saknade säkerligen sina föräldrar eftersom hon dessutom fick både studera och bo i skolan.
På sina lediga stunder, om kvällarna, då hon skulle gå och lägga sig till sängs så började hon att läsa faktatexter och sagor. Men eftersom hon var blind undrar du kanske hur hon kunde läsa något alls då det på den tiden inte fanns någon mobiltelefon, TV eller radio som kunde hjälpa henne med läsandet på egen hand. Jo, lösningen var att hon uppfann punktskrift för blinda. Punktskrift innebär att en blind person känner sig fram på ett papper med fingertopparna och ”känner” bokstäver. Varje bokstav har flera ”punkter” som sticker ut från pappret. Flickan, som hette Brallié i efternamn, döpte skriften till Bralliéskrift. Snabbt spreds hennes ”uppfinning” världen över och används än idag för blinda då de läser.
Ta gärna reda på hur ditt öga fungerar och kan se genom att läsa på 1177.se eller i någon bra faktabok. Där finns bilder, illustrationer, och enkla förklaringar på hur ögat och synen fungerar. I stora drag fungerar synen enligt följande (källa: 1177):
Det som händer när vi tittar på något:
- Pupillen släpper in ljus i ögat.
- Ljusstrålarna bryts. Det sker framför allt i hornhinnan och linsen.
- En bild skapas på ögats näthinna. Fokus är i gula fläcken.
- Syncellerna som finns på näthinnan skickar signaler genom synnerven till syncentrum. Syncentrum ligger i hjärnans bakre del.
- Syncentrum tar emot signalerna och tolkar dem till en bild.
KORSORD – kan du vad som krävs för att lösa hela korsordet?
När du är klar med NO-texten kan du göra en ljudfil/ljudbok
Tips: filen kan du skicka / dela med klasskompis / lärare.