I detta område behandlas just sexualitet, samtycke, samlevnad, relationer och din kropp.
Målgrupp: åk 4-6
Ämnestemats koppling till centralt innehåll i läroplanen för de olika skolämnena i årskurserna 4-6
Bi (Biologi) åk 4-6, (klicka för att läsa)
• (…) några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion
och samverkan.
• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
Sh (Samhällskunskap) åk 4-6, (klicka för att läsa)
• Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och
jämställdhet.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.
Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive
barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Re (Religion) åk 4-6, (klicka för att läsa)
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och
roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och
kränkning.
Idh (Idrott och hälsa) åk 4-6, (klicka för att läsa)
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.
Sv (Svenska) åk 4-6, (klicka för att läsa)
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
PUBERTETEN
Puberteten är en tid i ditt liv som förändrar kroppen mycket på olika sätt och vis. Det är en fas i livet som gör att flickor/pojkar så småningom blir könsmogna – alltså att de kan få barn. Alla mår inte bra alltid under puberteten – vissa kan bli ledsna eller ledstämda/trötta under puberteten eller känna sig annorlunda. Då är det viktigt att du gärna har någon att prata med. Förälder, vän, skolsyster, www.umo.se, www.bris.se eller någon lärare/klasskamrat, www.1177.se. För att må bättre är det bra att äta bra; prata med någon; motionera och eller träna.
Din rektor och dina lärare har ett gemensamt ansvar att ta fram en god plan på din skola för hur man jobbar med samlevnads- och sexualundervisning i skolan. Du har rättigheter att läsa och ta del av den planen – det berättar Skolverket och det är lag.
Någon gång mellan 8-13 års ålder (för tjejer) och 11-13 års ålder (för killar) brukar det vara vanligast med att man börjar komma in i puberteten, men vissa får det tidigare och andra så sent som vid omkring 18-års ålder. Dock är det viktigt att du kontaktar skolsyster, vårdcentral eller en ungdomsmottagning om du inte har några som helst tecken på pubertet vid 14 års ålder.
När väl puberteten satt igång för just dig brukar det ta cirka fem års tid innan du är ”klar” med puberteten. Är du orolig eller undrar något så ta kontakt med någon som du känner förtroende för eller ring/chatta anonymt med (jag rekommenderar gärna alternativ 1 eller 2 i första hand):
- Ungdomsmottagningen: www.umo.se.
- BRIS, www.bris.se.
- 1177 – vårdguiden, www.1177.se.
| Vanliga förändringar hos flickor/pojkar i puberteten. | FLICKOR | POJKAR |
|---|---|---|
| RÖSTEN | Pojkar kommer in i målbrottet, vilket på många pojkar kan låta rätt grovt i rösten. | |
| MENS | Menstration eller mens som man brukar säga. Mens är en blödning från livmodern som kommer cirka en gång i månaden från och med puberteten. När du väl fått mens betyder det att du kan bli gravid. Hur man blir gravis kan du läsa mer om längre ner på denna sida senare. Mens är kroppens sätt att visa att du är könsmogen. Du kan få mens tidigt eller sent i puberteten. Du kan även få flytningar (gul/vit konsistens), vilket är helt naturligt. Börjar det dock klia mycket så kan du ha fått något som heter svamp, vilket du får söka hjälp för på en ungdomsmottagning eller via 1177. | |
| SVETT | Du svettas lättare och mer. Därför är det viktigt att du duschar/badar fler gånger i veckan och att du tänker på att använda en bra deodorant under armhålan så du inte luktar svett. Även efter idrottslektioner skall du duscha med tvål eller duschtvål. | Du svettas lättare och mer. Därför är det viktigt att du duschar/badar fler gånger i veckan och att du tänker på att använda en bra deodorant under armhålan så du inte luktar svett. Även efter idrottslektioner skall du duscha med tvål eller duschtvål. |
| HÅR | Könshår vid snippan. Hår på andra ställen av kroppen samt armhålan. | Skägg/mustasch.Könshår vid snoppen. Hår på andra ställen av kroppen samt armhålan. |
| BRÖST | Brösten växer. Det kan kännas ont ibland vid beröring eller om det är kallt ute. Vanligt är att ena bröstet växer snabbare än det andra – de jämnar ut sig efter någon månad eller något år och är helt naturligt. | Även killar kommer märka skillnad många gånger på sina bröst. Brösten i denna ålder blir något större än vanligt och kan göra ont och vara känsliga, men brösten blir mindre igen efter puberteten. |
| HORMONER | Ökning av hormonet östrogen. Östrogen är det kvinnliga könshormonet som förändrar mycket av humör och saker i och på din kropp. Måendet kan därför bli att du känner dig mer lättirriterad, ledsen eller har många djupa tankar/funderingar. | Ökning av hormonet testosteron. Testosteron är det manliga könshormonet som förändrar mycket av humör och saker i och på din kropp. |
| KROPPSFÖRÄNDRINGAR | Höfter, rumpa och mage förändras lätt i denna ålder. Du kan även få bristningar (=en slags sprickbildning på huden av detta, vilket inte är farligt eftersom sådant bleknar med åren). På snippan kan du få prickar och tycka att detta är onormalt – men det är fullt normalt fastän de kan se ut som finnar. | Adamsäpplet är en liten utbuktning på halsen som många börjar få senare i puberteten. På snoppen/pungen kan du få prickar och tycka att detta är onormalt – men det är fullt normalt fastän de kan se ut som finnar. Killar får även bredare axlar i denna ålder och musklerna börjar sakta öka. På killar växer snoppen och pungen och det produceras spermier vilket gör att du kan göra en tjej gravid, alltså med barn. |
| HUDFÖRÄNDRINGAR | Fetare hud – det vi kallar pormaskar eller ”finnar” i ansikte och på övriga kroppen. Ibland kan dessa bli många och då är det bra att söka hjälp på vårdcentral eller ungdomsmottagningen om du tycker att det är jobbigt. Det är bra att du söker hjälp istället för att må dåligt. | Fetare hud – det vi kallar pormaskar eller ”finnar” i ansikte och på övriga kroppen. Ibland kan dessa bli många och då är det bra att söka hjälp på vårdcentral eller ungdomsmottagningen om du tycker att det är jobbigt. Det är bra att du söker hjälp istället för att må dåligt. |
Har du koll på samtyckes-, sex- och samlevnadsundervisningen?
Med hjälp av lucktestet här under kan du testa dig och dina kunskaper:
Från umo:s hemsida ges följande tips på hur du och din klass kan jobba vidare med detta tema:
Här är några exempel på frågor som kan diskuteras inom olika ämnen:
- Biologi och naturkunskap
Hur funkar kroppen? Hur blir man gravid? - Samhällskunskap
Vad kan man göra åt ojämställdhet mellan män och kvinnor, och åt diskriminering mot olika grupper? Vilka fördelar och nackdelar har du beroende på vilket land du bor i eller kommer ifrån? - Historia
Hur har synen på kön, sexualitet, hudfärg, sexuell läggning och relationer förändrats genom tiderna? Vilka grupper har haft mer makt och inflytande än andra? Vad har förändrats och hur gick det till? - Religion
Hur hänger identitet ihop med religion? Hur ser olika religioner på relationer, kön, sexualitet och rättigheter? - Musik
Hur beskrivs kärlek, kön och sexualitet i låttexter? Varför används ord som ”tjejband”, ”kvinnlig trummis”, ”manskör” och ”pojkband”? - Bild
Hur framställs personer med olika sexuell läggning, kön, hudfärg, funktionsvariation eller kroppstyp på bilder och i filmer? Hur påverkas vi av kroppsideal i reklam och på sociala medier?
Skriv en text som bedömningsuppgift med rubriken ”Varför är sexualundervisningen i skolan viktig för mig?”.
Använd gärna brainstorming, tankefältare och en lärmatris. Under tabellen finns även en hjälpguide hur du börjar skriva din text. Följ gärna den för att få en bra grund:
| ARGUMENTERA OM UNDERVISNINGEN I SKOLAN Har några få argument till varför man ska läsa om ämnet i skolan. | Har många argument som är välgrundade om varför man ska läsa om ämnet i skolan. |
| FAKTA OM SEX OCH SAMLEVNAD Har en text som ger några exempel på viktiga saker om ämnet. | Har en text som ger många välgrundade exempel på viktiga saker om ämnet. |
| TEXTENS STRUKTUR OCH UPPBYGGNAD Texten är lätt att läsa med någorlunda röd tråd. | Texten är lätt att läsa. Har en god struktur med t.ex. underrubriker eller styckeindelningar som gör att det är lättare att förstå budskapet. Texten är dessutom rättstavad i Word eller på annat sätt. |